Skolplanen är det lokala styrdokumentet för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan
och den kommunala vuxenutbildningen (i fortsättningen benämnt skolan) i kommunen.
Planen bygger på skollag, förordningar, läroplanen för de frivilliga skolformerna,
Lpf 94, och andra styrdokument samt bedömningar av skolans betydelse i kommunens
och regionens framtida utveckling och tillväxt.
Skolan förbereder de studerande inför framtiden och fyller samtidigt en väsentlig funktion för kommunens och regionens utveckling som det redovisas i regionens tillväxtavtal, Karlstads kommuns policyprogram (Lyskraft) och övriga utvecklings- och handlingsprogram. Utbildning och lärande är avgörande för kommunens, regionens och skolans egen utveckling.
Kommunens politiska vilja att möjliggöra för skolorna att genomföra skolplanen kommer till uttryck i budgetarbetet och ska synliggöras i gymnasienämndens ekonomiska prioriteringar.
Vision
Skolan i Karlstad är en mötesplats där människor ska växa och utvecklas för att forma morgondagens samhälle. Mötet med skolan leder till att de studerandes tillit till sitt eget lärande och lusten till fortsatt lärande ökar.
Verksamhetsmål
Allmänt
Ledstjärnan för all verksamhet i skolan är att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för de studerandes utveckling och lärande. Den studerandes bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
Skolan ska ge de studerande de bästa förutsättningar att utvecklas till demokratiska medborgare med goda kunskaper och förmåga att tillämpa dessa. Alla studerande ska stödjas i sin personliga utveckling oavsett kön, ålder och kulturell eller social bakgrund.
För att de studerande ska införliva de värden som det demokratiska samhället bygger på behöver de bemötas som medarbetare i en skola där de aktivt tränas i att påverka och ta ansvar för sin arbetssituation.
Skolan ska vara en social och kulturell mötesplats där umgänget människor emellan och arbetssätt är avgörande för de kunskaper, värderingar och egenskaper som de studerande utvecklar. Skolan tar aktivt avstånd från alla former av våld, rasism och kränkande behandling. Skolan är miljö- och hälsofrämjande och motarbetar därför all användning av droger.
Skolans arbetssätt måste i en föränderlig omvärld omprövas. Alla medarbetare ska utvecklas i sina roller för att kunna möta framtidens krav och utmaningar.
Styrning
Skolplanen tillsammans med andra styrdokument ska ligga till grund för skolornas arbetsplaner samt utvärderingsarbetet på olika nivåer. Gymnasienämnden utser rektor vilken har ansvar för kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. Rektor ansvarar inför förvaltningschef och gymnasienämnd (elevstyrelser direkt inför nämnden) för att arbetet sker i enlighet med nationella styrdokument och övriga av nämnden fastställda planer och beslut.
Styrningen av verksamheten ska bygga på ett decentraliserat arbetssätt på samtliga nivåer. Denna organisationsform medför att de enskilda arbetsplatserna får ett stort ansvar för kvalitetsarbete och måluppfyllelse. Samverkan och beslut på rätt nivå ska vara utgångspunkten för en målstyrd skola i ständig utveckling.
Organisering och arbetssätt
Programmålen ska genomsyra verksamheten och stödja helhetssyn och sammanhang i inlärningsprocessen. All utbildning ska präglas av ett undervisningsmönster som utvecklar aktiva och ansvarstagande människor med god samarbetsförmåga. Lusten att lära väcks och bibehålls genom att inlärningen är verklighetsanknuten, tankeutmanande och tar hänsyn till de studerandes erfarenhetsvärld.
Lärare som möter samma studerande behöver ha ett nära och systematiskt samarbete. Arbetet ska därför organiseras utifrån elevgrupperingar där lärare med olika ämnesspecialiteter samarbetar över ämnesgränserna i arbetslag. De studerandes inflytande ska vara reellt och inbegripa arbetsmiljö, beslutsprocesser och arbetsformer.
Alla som i en organisation ska leda lärande behöver själva kontinuerligt lära och utvecklas. Lärande i vardagsarbetet ska tydliggöras. Reflektion och pedagogisk diskussion utifrån de studerandes situation och resultat utgör grunden för detta lärande. Initiativ för att utveckla arbetet inom dessa områden ska uppmärksammas och aktivt stödjas. Olika försöksverksamheter för att vinna nödvändiga erfarenheter är viktiga för skolans fortsatta utveckling.
Undervisningstiden för varje kurs på ungdomsgymnasiet ska anpassas, inom ramen för garanterad undervisningstid, till elevens behov och resultat.
Åtgärdsplaner ska upprättas, genomföras och kontinuerligt följas upp för studerande med behov av särskilda insatser.
Skolan och omvärlden
Skolornas omvärldskontakter, såväl i närområdet som internationellt, behöver förstärkas. Former för samverkan med föräldrar till elever på ungdomsgymnasiet ska utvecklas.
Samarbetet med näringslivet och parterna på arbetsmarknaden ska förbättras så att skolans , regionens och företagens utveckling stöds. Näringsliv och företag är viktiga samarbetspartners för kompetensutvecklingen.
Skolan i Karlstad ska aktivt samarbeta med övriga kommuner i regionen samt länet. En gemensam planeringskommitté inrättas för gymnasieregionen.
Kontinuitet i ungdomarnas inlärningsmiljö kräver regelbundna kontakter mellan skolformerna. Särskilt ska övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan beaktas.
Kontakterna med universitet och lärarutbildningar är nödvändiga för den vetenskapliga förankringen i skolverksamheten, för medarbetarnas kompetensutveckling samt för den framtida lärarförsörjningen. Samtliga gymnasieskolor ska verka för ett ömsesidigt och utvecklande utbyte med lärarutbildningen. Lärarstuderande ska därför tas emot som en resurs för skolarbetet och skolutveckling under den verksamhetsförlagda delen av deras utbildning.
Utvärdering
Skolan ska regelbundet utvärdera sin verksamhet för att bygga kunskap om viktiga processer. Samtliga berörda ska vara delaktiga i utvärderingen så att den bidrar till kompetens- och verksamhetsutveckling och därmed höjer kvaliteten i verksamheten. Externa intressenter som universitet, branscher och andra ska aktivt inbjudas att delta i utvärdering och uppföljning av verksamheten.
En gång per år redovisas för gymnasienämnden lärdomar och slutsatser utifrån det gångna verksamhetsåret samt hur dessa ska tillämpas kommande läsår för att i högre grad nå upp till skolplanens ambitioner. De studerandes behov, upplevelser och önskemål ska tillmätas stor betydelse i allt utvärderings- och uppföljningsarbete.
Förvaltningsledningen och skolledningarna ska systematisera de olika skolornas lärdomar och slutsatser som stöd för fortsatt verksamhetsutveckling.